låt mig utbringa en skål.

För Alma och våra oändliga samtal om allt det som man bara pratar med väldigt få eller kanske bara någon om. Hur vi erkänner våra svagheter, styrkor, innersta tankar och hur vi kan skratta så förbannat högt och hjärtligt åt situationer som uppstår och så vidare och så vidare. För henne och för att hon gör mig så mycket starkare, varje dag. För hennes vackra ord, hennes varma sätt att uttrycka sig. För hennes förståelse, hennes humor. Min peppande och smarta och genomärliga och underbara och fantastiska bästa vän. Kärleken till dig är oändlig och jag älskar dig alltid. 
 
Skål! 

RSS 2.0